I Vauban, en förort till staden Freiburg i sydvästra Tyskland, har man byggt bort biltrafiken och istället har folk gräsmattor, lekplatser, snickarbodar, fotbollsplan, gemensamma odlingar av grönsaker o.s.v. Istället för tråkiga parkeringsplatser. Ja, extra tråkiga är de för alla som inte har bil. Det verkar fungera ypperligt, om man får tro SR:s artikel. New York Times har också varit där.
Jag har även fått tips om att det finns planer i Kina att bygga helt bilfria städer för ca 80 000 invånare. De ser stora vinster med minskad resursanvändning och minskade utsläpp. Någon som vet hur långt de har kommit?
Men både i Tyskland och Kina är bilindustrin stor och de är givetvis mindre förtjusta i att folk väljer bort bilen, så frågan är hur långt man kan gå?
Slutligen finns det en Wikipediasida som listar större och mindre (t.ex. shoppinggatan Strøget) bilfria områden i världen. Det mesta är mindre områden eller öar. Undrar just om det gjorts någon studie där man undersökt hur människors välbefinnande påverkas av bilarnas när-/frånvaro. Givetvis där man kompenserar för sociala faktorer. För det känns lite som att detta är något som en duktig medelklass håller på med. Jag har sett siffror på att det främst är högutbildade som cyklar i Köpenhamn, trots att det är svindyrt att ha bil i Danmark. Hur man kan göra det här tillgängligt för alla är en viktig fråga. Det får inte bli ett grindsamhälle.
Har du besökt en ort utan eller med begränsad bilism – snälla skriv och berätta!
Uppdatering: Nu har det även trillat in tips om Kärringön och Marstrand här i Sverige och Münster i Tyskland som är mer eller mindre bilfria, den senare i alla fall cykelvänlig. Tänk vad skönt det vore att slippa avgaser, buller och att få göra något annat av all den plats bilarna tar upp.
Käringön (med ett r) har dragkärror och jag tror flakmopeder. Jag kan förmedla konktat med boende på Käringön. Gullholmen/Herrmanö har heller inga bilar.
SvaraRaderaMammaAnna