Visar inlägg med etikett cyklar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett cyklar. Visa alla inlägg
17 maj 2013
14 maj 2013
10 maj 2013
7 maj 2013
3 januari 2013
Utan bil i tre dagar försmäkta vi på denna ö
I förmiddags skrev jag en uppdatering på facebook om något som jag funderat på ett tag:
Och jag har hittills fått både uppmuntrande kommentarer från likasinnade och tips på vart jag kan söka mig.
I Vauban, en förort till staden Freiburg i sydvästra Tyskland, har man byggt bort biltrafiken och istället har folk gräsmattor, lekplatser, snickarbodar, fotbollsplan, gemensamma odlingar av grönsaker o.s.v. Istället för tråkiga parkeringsplatser. Ja, extra tråkiga är de för alla som inte har bil. Det verkar fungera ypperligt, om man får tro SR:s artikel. New York Times har också varit där.
Jag har även fått tips om att det finns planer i Kina att bygga helt bilfria städer för ca 80 000 invånare. De ser stora vinster med minskad resursanvändning och minskade utsläpp. Någon som vet hur långt de har kommit?
Men både i Tyskland och Kina är bilindustrin stor och de är givetvis mindre förtjusta i att folk väljer bort bilen, så frågan är hur långt man kan gå?
Slutligen finns det en Wikipediasida som listar större och mindre (t.ex. shoppinggatan Strøget) bilfria områden i världen. Det mesta är mindre områden eller öar. Undrar just om det gjorts någon studie där man undersökt hur människors välbefinnande påverkas av bilarnas när-/frånvaro. Givetvis där man kompenserar för sociala faktorer. För det känns lite som att detta är något som en duktig medelklass håller på med. Jag har sett siffror på att det främst är högutbildade som cyklar i Köpenhamn, trots att det är svindyrt att ha bil i Danmark. Hur man kan göra det här tillgängligt för alla är en viktig fråga. Det får inte bli ett grindsamhälle.
Har du besökt en ort utan eller med begränsad bilism – snälla skriv och berätta!
Uppdatering: Nu har det även trillat in tips om Kärringön och Marstrand här i Sverige och Münster i Tyskland som är mer eller mindre bilfria, den senare i alla fall cykelvänlig. Tänk vad skönt det vore att slippa avgaser, buller och att få göra något annat av all den plats bilarna tar upp.
I Vauban, en förort till staden Freiburg i sydvästra Tyskland, har man byggt bort biltrafiken och istället har folk gräsmattor, lekplatser, snickarbodar, fotbollsplan, gemensamma odlingar av grönsaker o.s.v. Istället för tråkiga parkeringsplatser. Ja, extra tråkiga är de för alla som inte har bil. Det verkar fungera ypperligt, om man får tro SR:s artikel. New York Times har också varit där.
Jag har även fått tips om att det finns planer i Kina att bygga helt bilfria städer för ca 80 000 invånare. De ser stora vinster med minskad resursanvändning och minskade utsläpp. Någon som vet hur långt de har kommit?
Men både i Tyskland och Kina är bilindustrin stor och de är givetvis mindre förtjusta i att folk väljer bort bilen, så frågan är hur långt man kan gå?
Slutligen finns det en Wikipediasida som listar större och mindre (t.ex. shoppinggatan Strøget) bilfria områden i världen. Det mesta är mindre områden eller öar. Undrar just om det gjorts någon studie där man undersökt hur människors välbefinnande påverkas av bilarnas när-/frånvaro. Givetvis där man kompenserar för sociala faktorer. För det känns lite som att detta är något som en duktig medelklass håller på med. Jag har sett siffror på att det främst är högutbildade som cyklar i Köpenhamn, trots att det är svindyrt att ha bil i Danmark. Hur man kan göra det här tillgängligt för alla är en viktig fråga. Det får inte bli ett grindsamhälle.
Har du besökt en ort utan eller med begränsad bilism – snälla skriv och berätta!
Uppdatering: Nu har det även trillat in tips om Kärringön och Marstrand här i Sverige och Münster i Tyskland som är mer eller mindre bilfria, den senare i alla fall cykelvänlig. Tänk vad skönt det vore att slippa avgaser, buller och att få göra något annat av all den plats bilarna tar upp.
10 augusti 2012
31 juli 2012
26 juli 2012
11 juli 2012
10 juli 2012
Att cykla
Att cykla i Köpenhamn är inte som att cykla i Göteborg. De stora skillnaderna är mängden cyklister och mängden backar. Oftast finns det väl utmärkta cyklebanor här, i stan som en fil bredvid körbanan för bilister, och de är blåmålade på kniviga ställen. Men just eftersom det är så mycket cyklister känns det mer okej att cykla på vägen där cykelbana saknas – Köpenhamns bilister är mer vana.
Redan de första gångerna jag var ute på cykeltur här i stan noterade jag att folk var rätt sega på att komma i väg vid rödljus, de verkade inte ha greppat det här med att växla ner när man stannar för att lättare kunna starta. Min tanke då var att de kanske hade en gammal cykel som var lite trög och inte hade så många växlar. Nu har jag insett att förutom de sportigaste cyklisterna så är det så här folk gör. Frågan är bara – varför?
En typ av cykel som är poppis är Christiania-bike. -->
Däri kan man köra sina grejer, så som matkassar eller picknick-korg eller sin hund. I helgen såg jag till och med en man som körde omkring med en kvinna och två barn i en sån där, gissningsvis hans familj. Det verkar faktiskt mycket praktiskt, om man har mycket grejer – kanske inte om man vill kunna komma fram i trånga passager.
När jag ska handla åt oss får jag ta min vanliga Skeppshultscykel. Den har förvisso en cykelkorg, men man känner sig rätt packad med cykelkorgen full, ryggsäck på ryggen som också är full och en kasse på var styre. Dessutom blir man svettig på ryggen. Skulle jag veta att jag skulle bo på samma ställe och cykelhandla flera år fram över skulle jag allvarligt fundera på att införskaffa en Christiania-bike.
Redan de första gångerna jag var ute på cykeltur här i stan noterade jag att folk var rätt sega på att komma i väg vid rödljus, de verkade inte ha greppat det här med att växla ner när man stannar för att lättare kunna starta. Min tanke då var att de kanske hade en gammal cykel som var lite trög och inte hade så många växlar. Nu har jag insett att förutom de sportigaste cyklisterna så är det så här folk gör. Frågan är bara – varför?
En typ av cykel som är poppis är Christiania-bike. -->Däri kan man köra sina grejer, så som matkassar eller picknick-korg eller sin hund. I helgen såg jag till och med en man som körde omkring med en kvinna och två barn i en sån där, gissningsvis hans familj. Det verkar faktiskt mycket praktiskt, om man har mycket grejer – kanske inte om man vill kunna komma fram i trånga passager.
När jag ska handla åt oss får jag ta min vanliga Skeppshultscykel. Den har förvisso en cykelkorg, men man känner sig rätt packad med cykelkorgen full, ryggsäck på ryggen som också är full och en kasse på var styre. Dessutom blir man svettig på ryggen. Skulle jag veta att jag skulle bo på samma ställe och cykelhandla flera år fram över skulle jag allvarligt fundera på att införskaffa en Christiania-bike.
9 juli 2012
Tjusig cykel!
Jag har tidigare nämnt att det finns en del udda cyklar här. Idag hittade jag den här godbiten. Tänk att glida runt på en sån – snyggaste åket i stan!
26 juni 2012
Udda cyklar
I Köpenhamn är det många som cyklar och det gäller att veta var man har parkerat. Det kan exempelvis lösas genom att parkera nära någon cykel med extremt utseende och hoppas att den inte cyklar iväg innan man själv kommer tillbaka. Fast idag parkerade jag bredvid en som nog inte kommer cykla iväg – någonsin. Ska man skratta eller gråta?
Cykel "parkerad" utanför mataffären
Under kvällen har vi (Johan) även provkört den nya plättlaggen och middagen var plättar med färska jordgubbar och vispad grädde. Nu är jag så trött att ögonen går i kors, men jag antar att resten av flyttkartongerna väntar till i morgon.
God natt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)