Det blir ingen sista knep och knåp – den sista var tråkig och inte knepig. Nu sitter jag däremot och förbereder mig inför en muntlig examen i samma kurs. Jag inser nu, när jag går från att göra inlämningsuppgifter till att 'plugga', hur oändligt mycket roligare och lättare det är att göra uppgifter än att 'plugga' inför en examination på hela kursen. Jag börjar se varför salstentor inte är min grej.
I näst sista inlämningsuppgiften i signalbehandling fick vi, enligt beskrivningen, ett papper med uppgifter av en kollega. Tyvärr hade hen spillt kaffe precis över viss information och vi var tvungna att räkna ut den uteblivna informationen på något annat sätt.
I den sista inlämningsuppgiften togs dessa kaffefläckar till en ny nivå och det ballade det ur med: "Samma kollega som lämnade en kaffe fläck på filterspecifikationen har tillfälligt lämnat företaget för att göra andra saker. Bra för dig, för nu kan du ha hens skrivbord vid fönster och hens häftiga kaffemugg. Vad du också hittar på hens skrivbord är en lapp med en idée [...]. Precis på beskrivningen av algoritmen finns ytterligare en enorm kaffefläck (screw him!) men under den ser du att det är en tävling på kontoret: Ett års fritt kaffe till den som löser problemet!" (fritt översatt).
Jag tycker det är jätteroligt med föreläsare som tar ut svängarna lite, även om just det här kanske får mig att tänka på annat än inlämningsuppgiften. Varför fick inte jag veta om tävlingen? Är det okej att ta kollegans idé? Varför är kollegan så kladdig med kaffet? Varför kan jag inte bara skicka ett ebrev och be om en ny specifikation istället för att försöka lista ut vad som finns under kaffet?
I del två av uppgiften fortsätter det: "Stolt över din framgång och de ett år fria kaffet, njuter du av ett par nybryggda koppar kaffe för att fira. Efter att ha fått i dig så mycket koffein är du full av energi och behöver verkligen några extra uppgifter."
Ja... det var ju bara att sätta på kaffebryggaren här hemma och sätta igång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar