Krångel-Britten

I kören just nu sjunger vi bland annat Brittens AMDG – Ad Majorem Dei Gloriam. Känner mig alltid lite nördig när jag sjunger modern klassisk körmusik, då den kanske uppfattas som svårtillgänglig av ovana. Klangerna är inte alltid helt självklara och harmoniska. Det kan nog verka lite konstigt – jag tycker det är spännande.


Efter damkörens uppträdande i söndags insåg jag hur mycket jag saknar att sjunga utantill. Så nu har jag lärt mig de två första satserna av AMDG utantill. Jag får mycket mer sångarglädje när jag sjunger "av hjärtat" som det heter på engelska. Då kan jag musiken så pass bra att jag kan tänka på vad jag sjunger, hur jag sjunger och verkligen vara uppmärksam på dirigentens impulser. Jag förstår inte hur dirigenter står ut med att kören står med noter.

Så, nu är det rep i kväll och sen extra långrep på lördag, för det är inte lång tid kvar nu innan vi ska åka på körresa till England. Wo-ho!