Tack, Lille MUKO!

Idag var sista repet med min danska kör. Jag bakade kärleksmums – denna kaka lika svensk som spagetti med köttfärssås – och hade med mig till fikat. Sen när jag berättade att det var sista gången och jag tackade så mycket för det här året så sjöng vi (eller ja, mest de andra eftersom den går jättefort och är på dialekt) den danska sången Fo' ajle di små blomster [Länk till Spotify, det kan t.o.m. vara samma arr. Youtube hade inget bra.]. Det var spontansång så där som det är på efterkör – åh, vad glad jag blev! Ett mycket fint sätt att säga hejdå på.

Inte farväl. Jag hoppas att vi ses igen. Det har varit snack om att de borde ordna en Norden-turné till Oslo och Göteborg, och jag har i princip lovat att i så fall fixa en konsert och en fest med min svenska kör i så fall, vilket det nu är. Eftersom försommarens repertoar består av svenska och danska visor så kan de ju nästans svenska nu också. Även om jag inte riktigt vet hur jag skulle lyckas sy ihop det så hoppas jag att det blir av, det vore så kul!

Så, tack Lille MUKO, trots allt slit och ibland irritation från min sida, så har det varit många glada stunder och jag är verkligen glad att jag har fått vara med! Jag har lärt känna många fina människor och jag har lärt mig mycket om den danska visskatten. Tack!

Superb singing

Den här helgen är jag i England med kören och i fredags hade vi konsert i en liten kyrka i Rottingdean utanför Brighton i södra England. Det är en mycket fin kyrka från 1200-talet, om jag inte missminner mig. Klockan på fasaden visade alltid på fem i halv sex.


I hela Rottingdean satt det reklamskyltar om vår konsert med texten "An outstanding international Danish choir", " Winner of international Choral Conpetions around the world" och "'…superb singing'". Så vi hade en del att leva upp till.

Konserten gick helt okej och de flesta i publiken verkade nöjda och glada.

Vi får också bo hemma hos några av de som bor i byn och vi blir väldigt bortskämda. I går åt vi äggröra på toast till frukost och idag fick vi en riktig English breakfast. Det känns nästan som att vara hemma hos sin farmor eller mormor.

Krångel-Britten

I kören just nu sjunger vi bland annat Brittens AMDG – Ad Majorem Dei Gloriam. Känner mig alltid lite nördig när jag sjunger modern klassisk körmusik, då den kanske uppfattas som svårtillgänglig av ovana. Klangerna är inte alltid helt självklara och harmoniska. Det kan nog verka lite konstigt – jag tycker det är spännande.


Efter damkörens uppträdande i söndags insåg jag hur mycket jag saknar att sjunga utantill. Så nu har jag lärt mig de två första satserna av AMDG utantill. Jag får mycket mer sångarglädje när jag sjunger "av hjärtat" som det heter på engelska. Då kan jag musiken så pass bra att jag kan tänka på vad jag sjunger, hur jag sjunger och verkligen vara uppmärksam på dirigentens impulser. Jag förstår inte hur dirigenter står ut med att kören står med noter.

Så, nu är det rep i kväll och sen extra långrep på lördag, för det är inte lång tid kvar nu innan vi ska åka på körresa till England. Wo-ho!

Körkonsert på fredag – kom!

I helgen har vi haft extrarep inför konserten på fredag. Vi ska sjunga en dubbelkörskonsert, där alla styckena är skrivna för dubbelkör. Det är ibland faktiskt två körer som sjunger mot varandra, men ibland är det bara som åtta stämmor. Fin musik är det i vilket fall – om du har möjlighet så kom!

Här skulle det kunna ligga en spotify- eller youtube-länk till en inspelning av något av styckena vi ska sjunga. Tyvärr jag gör det inte det, för jag är för lat för att leta. Ni får helt enkelt ta er till Rundetaarn på fredag istället!

Grupparbetandets förbannelse

Ja, jag har mest sovit och pluggat. Jag har blivit rätt trött av att vara sjuk men idag är i alla fall halsen så pass frisk att jag ska se om jag kan sjunga. Vi har julkonsert i Marmorkirken i morgon och jag hoppas kunna vara med. Det är en så maffig lokal – cylinderformad med en jättelik kupol!

Här kommer i alla fall lite knep och knåp till er:

Annars har vi det allmänt novembergrått. Johan är kvar i Japan – jag vill också! Jag jobbar på med mina inlämningsuppgifter och försöker ignorera vissa jobbiga medinlämnare.

Funderar annars på om jag drabbats av en förbannelse – sex personer som jag jobbat med, eller planerat att jobba med i någon kurs, har hoppat av eller försvunnit. Jag har å andra sidan sju stycken kvar, de flesta är bra.

Nu ska jag studsa iväg till extrarep med kören och hoppas att min hals håller!

Danska sånger och knäckebröd

Idag har vi haft extrarep med kören och jag har fått vara svenskexpert. Jag har berättat att eko inte uttalas äko, utan, ja, som det uttalas. Jag har även fått bekräfta att ja, vi säger jenom fast det står genom och helig sägs som på danska, och vallhorn... ja, ni vet ju hur det uttalas men det är inte så himla enkelt.

Dessutom har vi sjungit ytterligare några danska julsånger samt en dansk vaggvisa som utspelar sig på en djurpark och där elefanten ska få en negerpojke som skallra. Inte helt pk. Välkommen till Danmark. Vi sjunger några normala sånger också.

Sen har jag bakat superenkelt knäckebröd som smakar popcorn. Min mamma bakade det när jag var hemma för hon hade blivit bjuden på det av en vän och fått receptet. Det är ganska likt det på baksidan av majsmjölspaketen.

Popcorn-knäcke

 2 dl majsmjöl
1 dl solrosfrön
1 dl skalade sesamfrön
0,5 dl linfrö (jag använde krossade)
0,5 tsk salt
0,5 dl rapsolja
flingsalt (eller grovt salt)

1. Rör ihop. Häll på 2,5 dl kokande vatten och rör ihop.

2. Bred ut på plåt med bakplåtspapper. Jag tyckte det var enklast att lägga ytterligare ett bakplåtspapper på och sen platta ut med handen.

3. Markera bitar med t.ex. en slickepott, ca 5x5 cm stora.

4. Strö över saltet (inte för mycket) och grädda i 70 min – 150 grader. Eller kortare, beroende på ugn.


Medan jag var och repade var Johan i Malmö så nu blir det kvällsfika med glögg och hembakat knäcke framför en film. Det känns bra efter en fullspäckad dag med sång och rapportkonstruerande.

Julsånger!

Så var andra repet med julsångerna avklarade. Det är mycket nytt att lära – klassiska danska julsånger som alla redan kan och annat som de sjungit tidigare repeteras inte så mycket så jag får öva hemma på det. Dessutom sjungs en jättekonstig, jag menar verkligen jättekonstig sång. Jag tror att den har inspirerats av någon som var galen. Kan inte beskrivas. Hörs här (Spotify).

Vi har också lärt oss att i Danmark föddes Jesus i EN stall och att ingen vågar lita på herdar även om de svär högt och dyrt.

Jag har ett berg av hemarbete (känns det som) att göra till nästa vecka – två saftiga inlämningsuppgifter till onsdag respektive torsdag. Och så förbereda två minuter presentation, men det är ju det lilla. Så helg är sånt som händer andra den här veckan. Eller, jag ser det mest som två dagar som kan ägnas helt åt studier. Förutom några timmar på lördagen då det är extrarep med kören. Men det lär ju behövas.

God natt!

Körkonserter

Idag är det Johans födelsedag – grattis till honom – så jag har varit uppe i ottan (klockan sju) och monterat tårta, fixat frukost och sjungit. I kväll är det kulturnatta i Köpenhamn så födelsedagsbarnet får jobba till midnatt med att visa upp forskningen för allmänheten.

Ikväll ska det sjungas konsert. Det är min första konsert med nya kören och det är Rachmaninov som gäller. Över en timme rysk högkyrklig musik. På ryska. Man kan tycka att det kan ta en del tid i anspråk att studera in ett sådant verk, speciellt med text på ett språk vi inte är så välbekanta med. Vi har haft sju repetitioner à tre timmar. Tyvärr har vi inte nått till den musikaliska nivån som jag skulle önska för att det ska kännas bra och jag ska vara stolt. Kören känns inte riktigt samsjungen, vi känner oss inte riktigt hemma i musiken och det blir mer sjunga och fundera på nästa text och ton istället för att göra musik. Synd. För det är inte en dålig kör. Bara för lite övningstid – hemma och/eller tillsammans. Eller är det engagemang som saknas? Det får tiden utvisa.

I Göteborg är det också kulturnatta. Och på söndag sjunger Chalmers Manskör konsert Universitetsaulan vid Vasaplatsen kl 17:00. De sjunger En fjällfärd av W. Peterson-Berger och har med sig både kvartetten DEO och musiker från Göteborgs symfoniker. Jag tror det kommer bli grymt. Om du har möjlighet att gå – gör det! I vilket fall ska du klicka på DEO-länken.

Att leta kör – sammanfattning av läget hittills

Av de sju körer som jag hörde av mig till har fyra stycken varit intresserade av att höra mig sjunga. En av dem hade dock ingen provsjungningstid som inte krockade med mina första föreläsningar så jag fick tacka nej. De övriga var inte intresserade främst för att de inte behöver min stämma – förstasopran. Två har erbjudit mig platser som andrasopran, vilket kan tyckas vara en marginell skillnad, men jag gillar de höga stämmorna och har tackat för erbjudandet men avböjt. Sju intresseanmälningar resulterade så slutligen i tre provsjungingar.

Den första provsjungningen var förra torsdagen och jag fick under helgen veta att de vill ha mig med. Det känns mycket bra, för jag var skitnervös och nu behöver jag inte vara lika nervös på andra provsjungingar – det är i alla fall någon som vill ha mig. Kören heter Lille MUKO och verkar vara mycket bättre än sitt ganska töntiga namn.

Nu är jag precis hemkommen från den andra provsjungen för Godthaabskoret. De repar i en kyrka i Fredriksberg, som de inte är direkt associerade med. De får låna kyrkan varje tisdagskväll mot att de gör en jul- och en sommarkonsert där varje år. Det var en trevlig kyrka att sjunga i, så det känns som ett bra byte. Det är svårt att hitta bra lokaler. Provsjungen gick väl så där, men dirigeten sa att jag hade en 'smuk stemme'. De skulle börja repa i övermorgon och då skulle han se vilka stämmor som saknades – främst herrstämmor troligen – och höra av sig om han behövde en förstasopran (och inte hittar någon annan som passar bättre, antar jag).

Den sista provsjungningen är i morgon. Då ska jag först gå på en repetition med kören UAK och för att känna på hur de arbetar och hur kören låter, och så blir det ett mer regelrätt sångprov efter det. Jag gillar konceptet att man får repa lite med dem först men det förutsätter ju att man inte har så många som ska pröva utan att de smälter in.

Jag nämnde för dirigenten jag provsjung för idag att jag hört av mig till flera körer och han frågade vilka fler som var aktuella. Jag fick recensionen att UAK var ungefär som Godthaabskoret men att Lille MUKO var av en högre klass. Så då känns de extra bra att de vill ha mig. De har ganska mycket konserter (vi ska börja repa Rachmaninovs Vesper den 6/9 och hålla konsert samma helg som min födelsedag!) och jag hoppas jag kan hänga med i tempot!

Nervöst

Igår var jag och provsjöng för kören Lille MUKO. Jag var där i pausen på deras repetition och de höll till i lokaler på universitetets musikaliska fakultet. Det var mycket ståtliga lokaler, om än med bristande ventilation.

Jag fick först sjunga en sång jag valt själv – det blev den svenska visan Jag vet en dejlig rosa (som sjöngs så vackert på vårt bröllop!). Det lät lite skakigt till att börja med, eftersom jag var nervös, men det stabiliserade sig något mot andra versen.

Sedan testade han mitt intervall, främst uppåt då eftersom jag anser mig vara förstasopran. Jag känner mig nöjd, eftersom jag tog alla tonerna och tyckte det lät fint. Den tredje delen vad en jag bävat mest för – att sjunga a prima vista, det vill säga direkt från notbladet. Det var nog den del som gick sämst men också var svårast. Han var hemskt rar som gav mig en sång på svenska, även om texten givetvis inte var det viktiga, och jag gjorde mitt bästa. Håller tummarna för att det inte stjälper mig.

Det sista var att sjunga en dansk visa Danmark nu blunder den lyse nat tillsammans med tre personer ur kören. På det stora hela är jag nöjd med min insats så om jag inte blir antagen är det för att jag ändå inte hade passat i kören – kompetens eller klangmässigt. Det känns ju bra. Nu väntar jag bara på besked – det är nästan lika nervöst det.

"Kom ihåg att du är i Danmark nu."

Pampigt trapphus

Provsjunga

Jag har hört av mig till ett antal körer för att hitta en som är intresserad av mig och som jag tycker är rolig att sjunga i. Några har hört av sig med att de inte söker några förstasopraner just nu, andra med att de hör av sig senare. Två har dock hör av sig med positivt besked – den ena ska jag komma på provrepetition till i slutet av månaden och den andra ska jag provsjunga för den 16:e. Då ska jag göra a vista-prov, följa skalor, förberett en egen vald sång samt sjunga en dansk sång som de har valt i kvartett med sångare från kören. Det är inte I skovens dybe stille ro som vi gjorde med Chalmers Kammarkör i våras utan den lite fartigare Danmark, nu blunder den lyse nat, den finns att lyssna på i flera versioner på Spotify. Melodin har jag nu – bara texten kvar och det är fyra verser. Vågar jag fråga om jag ska lära mig alla, eller verkar jag oambitiös då?