Hejdå bloggen!

Nu lämnar jag Köpenhamn och Danmark för att flytta tillbaka till Göteborg. Tack för att ni läst och engagerat er! Kram!

Bryggeribesök

Idag är det Danmarks nationaldag, eller grundlovsdag som det heter här, så vi firade med att äta lunch på Dalle Valle. Okej, kanske mer för att vi inte orkade laga mat och för att vi fått en rabattkupong med ät två betala för en på lunchbuffen. Så vi testade den. Den kostade 69:- och var prisvärd. Hittar du inget roligare en lunch i Köpenhamn så kan du absolut hoppa in här utan att tycka synd om dig själv.

På kvällen var det dags att äntligen använda en av våra bröllopspresenter (närmare ett år efter att vi gift oss). Vi var på guidad tur med provsmakning på Skovlyst Bryggeri och åt även middag i deras restaurang efteråt, eftersom vi inte kommer ha så mycket tid att fira på söndag när det faktiskt är vår ettåriga bröllopsdag på riktigt. Det var väldigt gott och trevligt.

Nu sitter vi här – onyktra, trötta och mätta – och kommer snart att stupa i säng. God natt.

Mina bara sommarben

I dag har det mesta av ångesten och självhatet släppt och jag är åter en person som ser ljust på framtiden. Igår firade vi att terminen var slut med jordgubbar och bubbel.

Just nu sitter jag här med en kopp kaffe och en bit rulltårta med blåbärssylt och filosoferar. På förmiddagen var jag och lämnade tillbaka mina arbetskläder på BK och efter lunch blir det till att gå några ärenden.

Jag har shorts på mig idag och tittar ner på mina bara sommarben. Det är hår på dem för att jag inte har tagit bort det och jag inser att vissa anser att min prioritering av min tid är ett politiskt ställningstagande. Så pass att jag valde att raka dem till mitt "det är din dag du får precis som du vill"-bröllop för någon annans skull. Vem? Samhällsidealen. Bläh.

Det är så härligt att känna håret fladdra i vinden, speciellt när jag cyklar.

Oavsett om du gillar eller inte gillar din kroppsbehåring hoppas jag att du får ha din åsikt ifred hela sommaren!

Hejdå DTU

Känner mig som världens sämsta student idag. Eller bara världens sämsta. Jag har haft mina två sista muntor för terminen och, visst, jag blev godkänd men med de kunskaper jag hade är jag mycket besviken på mig själv. Jag har aldrig bivit godkänd under min kandidat med så här dålig presation. Det är givetvis skönt att jag slipper göra om det men rysligt besviken på mig själv. Med andra ord: det gick inte lika bra som förra terminen. Jag kan analysera och ångra mig hur mycket jag vill. Jag önskar att jag hade lärt mig mer.

På måndag börjar jag nytt jobb och det är mycket som ska grejas med innan dess – student och flytt bland annat. Det är dags att gå vidare. Gjort är gjort.

Efter tentan gick jag och han jag samarbetat med under kursen till skolans café och drack en öl. För att fira eller glömma – oklart. Skönt att få en liten stund med skitsnack i alla fall.

Så kommer lättnaden. Inget mer att göra. Det finns inget mer att göra. Jag och den här terminen har gjort slut. Ja, till och med jag och DTU har gjort slut. Vi är historia. Tack för den här tiden, nu går jag.

Ostfondue

Jag hade ju lovat att blogga om ostfondue, så här kommer det:

Ostfondue är en fantastisk uppfinning. Vitt vin, vitlök och ost blandas samman till en seg sås. I den doppas sedan ett inte allt för mörkt och gärna fluffigt bröd i bitar. Detta ätes sedan och kallas middag. Och eftersom det ändå är vin i maten, men liksom inte en hel flaska, så finns den en bra ursäkt att dricka upp resten till maten. Med andra ord: Det här är perfekt social comfort food.

Vi hade ju dessutom lyckats ragga upp en äkta schweizare som hade med sig rätt sorts ost och som visade oss hur en skulle göra. Det blev en mycket trevlig kväll, om än inte så lång eftersom vi alla var jättetrötta.

Det går mot ett avslut

Snart är mitt år som utbytesstudent slut. På måndag har jag mina sista tentor och på torsdag åker jag hem till Sverige för att på måndag börja sommarjobba i Göteborg. Det betyder också slut på bloggandet. Den här bloggen hade som syfte att dokumentera mitt år som utbytesstudent och när jag inte längre är utbytesstudent faller konceptet en aning.

Det har varit roligt att blogga men för tillfället känner jag mig något mätt på just dagboksbloggandet. I största allmänhet känner jag mig rätt färdig. Färdig med terminen, färdig på DTU, färdig med Danmark. I alla fall för den här gången. Som vanligt blir jag mentalt färdig innan det är klart och jag går omkring som en osalig ande och väntar på att de sista examinationerna ska klaras av. Jag kommer att blogga även de sista dagarna här i Köpenhamn men kände att jag ville förvarna om att det går mot sitt slut.

Jag längtar hem till ett sammanhang som jag känner så väl att jag har tolkningsföreträde. Men jag åker hem med massor av nya lärdomar, och då menar jag inte bara det jag har fått betyg i. Jag är mycket glad och tacksam för att jag har fått den här möjligheten och rekommenderar alla som har möjlighet att åka som utbytesstudenter under sin utbildning.

Jag kanske återkommer till bloggandet igen. Det är ett bra sätt för mig att öva sig på att uttrycka mig i skrift på svenska. Och för att tillfredsställa mitt uppmärksamhetsbehov. Men kanske inte i dagboksformen. Jag tror att det får vila lite så ser jag var det hamnar.

Tack till alla som har läst och tack för alla kommentarer! Nu ska vi äta ostfondue. Jag återkommer med rapport.

Min senaste seriebesatthet

Min senaste besatthet gällande TV-serier är Dexter. TV-serien om en seriemördare jobbar på ett lab inom polisen och som mördar andra mördare, för att på något sätt rättfärdiga sitt dödande.

Dexter är förvisso man, det hela utspelar sig i en mansdominerad polisbranch och vid första anblicken verkar kvinnorna i serien främst vara flickvänner, systrar, döttrar. Men Dexters syster, Debora, är också hans kollega och hon är en riktigt cool person. Trots alla som vill trycka ner henne står hon på sig och gör det hon anser är rätt. Men hon sliter, både med bekräftelsen hon söker hos sin döde far och sina chefer. Hård kompromiss som gör henne intressant och mänsklig. Även andra kvinnor i serien tillåts ha en personlighet, även om det på brottslingsfroten är något underrepresenterat.

Vidare finns en god representation av icke-vita. Främst personer från Latinamerika, eftersom det utspelar sig i Miami, men inte bara som skurkar utan som chefer, medarbetare, offer, polare, vittnen, och ja, skurkar också.

Nu är det knappast någon drömvärld där alla är jämlika och sexism och rasism är utraderat, men det är inte något som genomsyrar hela serien och ses som normalt. Vissa i serien är sexister som gillar att gå på strippklubb men får liksom stå för dem och inget de hyllas för. Jag tycker att Dexter lyckas ta upp det på ett bra sätt.

Så, nu är vi klara med att diskutera representationen av majoriteter i världen som är minoriteter i västerländsk kultur. Låt oss gå in på dramaturgin. Jag tycker att serien har fina crescendon och diminuendon både över varje avsnitt men också över varje säsong. Att de, till skillnad från i många andra brottslösande TV-serier, har flera parallella fall, där vissa är sammakopplade och det tar en hel säsong att lösa det. Givetvis är det alltid en seriemördare, men alltid med olika twist. Viss omsättning på karaktärerna är också ett plus.

Dexter är inte en haha-rolig TV-serie men det har en skön svärta, intressanta karaktärer och en fin spänning i moralen. Sa jag att jag var helt såld?

Tack, Lille MUKO!

Idag var sista repet med min danska kör. Jag bakade kärleksmums – denna kaka lika svensk som spagetti med köttfärssås – och hade med mig till fikat. Sen när jag berättade att det var sista gången och jag tackade så mycket för det här året så sjöng vi (eller ja, mest de andra eftersom den går jättefort och är på dialekt) den danska sången Fo' ajle di små blomster [Länk till Spotify, det kan t.o.m. vara samma arr. Youtube hade inget bra.]. Det var spontansång så där som det är på efterkör – åh, vad glad jag blev! Ett mycket fint sätt att säga hejdå på.

Inte farväl. Jag hoppas att vi ses igen. Det har varit snack om att de borde ordna en Norden-turné till Oslo och Göteborg, och jag har i princip lovat att i så fall fixa en konsert och en fest med min svenska kör i så fall, vilket det nu är. Eftersom försommarens repertoar består av svenska och danska visor så kan de ju nästans svenska nu också. Även om jag inte riktigt vet hur jag skulle lyckas sy ihop det så hoppas jag att det blir av, det vore så kul!

Så, tack Lille MUKO, trots allt slit och ibland irritation från min sida, så har det varit många glada stunder och jag är verkligen glad att jag har fått vara med! Jag har lärt känna många fina människor och jag har lärt mig mycket om den danska visskatten. Tack!

Smage på dansk

Det blir mer mat idag. Mat är essentiellt och en stor del av varje kultur. Här är några ord att komma ihåg i det danska köket:

Bacon heter i alla fall bacon på danska också.

Frokost – Lunch

Filter kaffe – bryggkaffe

Karamel sås – kolasås

Hytteost – keso

Pølse – korv

Piske fløde – vispgrädde

Porre – purjolök

Forårsløg – salladslök

Purløg – gräslök

Smørrebrød – dansk nationalanrättning. Rågbröd med pålägg, gärna sill.

Rasp – ströbröd

Bøf sandwich – hamburgare med remouladsås

A38 – a-fil

Sødmelk – Mjölk 3,5%. Kom också ihåg att letmelk är 1,5% och minimelk 0,5%.

Hornfisk – näbbgädda (i säsong nu)

Jomfruhummer – havskräfta

Kanelsnegl – kanelbulle

Vanligt att ha crème fraîche till kakan istället för vispad grädde. Jag tycker att det passar rätt bra till chokladkakor men Johan tycker det är vedervärdigt. Å andra sidan tycker han inte om choklad heller.

Dessutom går det bra att prata om en mad (alltså en mat) eller flera mader. Det är också någon slags smörgås. Oklart exakt hur den skiljer sig från smørrebrød men troligen är det inte nödvändigt att den följer smørrebrøds-förordningen.

Varning för karry

Jag tycker verkligen om indisk mat, och curry kan ju vara vilken fantastik kryddblandning som helst – oftast fullspäckad av god smak.

(Är du i Köpenhamn och sugen på indiskt kan jag rekommendera Restaurant Kashmir.)


Tyvärr finns det något som jag kallar "dansk karry" och som påminner mycket om vanlig svenne-banan-curry. En nästan grönaktig sörja, som ofta serveras till olika kalla anrättningar.

Danskarna har den i olika röror, såser, på sina pølser, till sina pommes, i såsen till sina köttbullar och i inläggningen av sin sill.

Varför får detta ens kallas för curry? Den finns i Sverige också, men jag har fått intrycket att det är mycket vanligare här i Danmark och jag aktar mig noggrant för allt gult kladd.

Pausmusik

I kväll har jag varit och lyssnat på SymfUni, den symfoniska studentorkester som Johan spelar i. De spelade Rossini, Mahler och Beethoven. Det lät bra, även om sångsolisten i Mahler var lite tråkig – men det kunde ju inte orkestern rå för. Skönt med en paus från allt det tekniska och matematiska i tentapluggandet. Nu åter. Vi hörs!

Det heter inte...

En sak som jag noterat, främst i radionyheterna och jag misstänker att det är utbrett främst bland (fördomsvarning) stockholmare, är att byta ut ett 'n'-ljud mot ett 'ng'-ljud i vissa ord. Okej, jag har inte bara noterat utan tokstört mig på det. Därför kommer här en liten skola.

Det heter finaNs, inte finangs,
det heter alliaNs, inte alliangs,
det heter balaNs, inte balangs,
det heter konkurraNs, inte konkurrangs,
det heter toleraNs, inte tolerangs,
det heter konferaNs, inte konferangs.

När vi ändå håller på:
Det heter egentligen, inte egengkligen.

Varsågod för lektionen!

Två snacksaliga brudar och en tårta

Idag har jag och en av mina körkompisar varit och fikat på det anrika konditoriet La Glace. Vi åt tårta med rabarberkompott och med choklad – mycket gott.

Här är min körkompis Pille utanför La Glace.

Vi är båda väldigt pratsamma och avhandlade ämnen som skolgång, heminredning, politik, skandinaviska språk och litteratur. Vi enades dessutom om att det är en bra egenskap att prata mycket, att kunna hålla igång en konversation under i princip vilka omständigheter som helst och kunna hålla ett föredrag utan större åthävor.

Att vissa verkar tycka att det är en dålig egenskap och inte heller kan hålla detta för sig själva är synnerligen irriterande. "Du pratar för mycket" säger någon till mig. Jaha, vad ska jag svara? Ur mitt perspektiv är de ju de som talar för lite, inte kan föra en konversation och inte tar för sig. Men oftast är det något jag håller för mig själv eftersom jag förstår att vi alla är olika och har olika kvaliteter.

Drogtest

Så var jag på Volvo för att göra drogtestet igår. Ifall någon undrade – jag var ren på alla fem punkter.

Givetvis var det omöjligt att klämma ur mig fler än ett par droppar när jag väl skulle testas men så fort jag gick från mottagningen blev jag galet kissnödig. Typiskt.

Nåja, skönt att ha det gjort. Även lämna blod och handla mat på ICA i Malmö hann jag med – dagen fulländad.

En helg i Göteborg

I helgen är vi i Göteborg. Igår var jag och tittade på två olika rum som jag kanske ska bo i sommar. Båda verkade väldigt bra och trevliga men jag måste ju bestämma mig. På kvällen var det inflyttningsfest hos Kasper och Ingrid som jag köpt hus – kul! De bjöd på grillat och jag tror att de uppskattade den webkameraförsedda fågelholken de fick i inflyttningspresent.

Idag har vi tagit det mycket lugnt tillsammans med Lisa och Carl som vi får sovplats hos: Sovmorgon, promenad i solen, jättelik glass, konsert med Chalmers kammarkör och sen avslutades dagen med middag på Tre Indier.

Fin graffiti i Göteborg

I morgon blir det drogtest på Volvo inte för sommarjobbet och troligen även blodgivning innan det bär av mot Köpenhamn igen. Så nu: sovdags!

Trummisarna intar stan

I helgen är det mycket som händer: Melodifestivalen, semifinal i ishockey och Köpenhamns karneval går av stapeln. Dessutom har jag hört att en stor mängd människor ska springa långt i Göteborg. Här är varken ishockey, mellon eller Göteborgsvarvet några stora begivenheter så jag gissar att karnevalen kommer vara dominerande. Och det hela började redan idag med att en synnerligen högljudd orkester bestående av enbart trummisar traskade omkring i stan.

Tips: Sänk ljudet innan du sätter igång – det var starkt och mobilvideokameran har en sådär mikrofon.

Vi ska nog vara nöjda över att vi har en inplanerad flykt från fältet.

Dagens cykel

Sheryl says: Lean in

Jag har nyligen läst ut Lean In av Sheryl Sandberg. Den tar upp olika problem med kombinationen karriär och kvinnor. För av någon anledning verkar det inte gå lika bra som kombon män och karriär.

Varför och vad vi kan göra åt det avhandlas med en blandning av personliga anekdoter, ofta väldigt roliga, och fakta från vetenskapliga studier, ofta väldigt upplysande.

Om du vill fortsätta tro att kvinnor bara är latar eller mindre kompetenta än män och därför, som grupp, inte lyckas nå de höga positionerna i samma utsträckning så kan du låta bli att läsa den här boken.

Om du vill veta mer om vilka strukturer vi brottas med och hur vi kan komma förbi dem så är det här mitt lästips till dig. Boken riktar sig både till män och kvinnor som tror det är bra med en mer jämn fördelning på toppen.

Jag skriver uppenbarligen lite småtorra bokrecentioner, men jag tyckte att boken var väldigt bra och lärorik. Jag fick flera nya insikter och bra knep för att komma runt problem jag som kvinna som vill göra karriär kan stöta på. Den tar också upp det där med familj som för många (kvinnor) står i motsättning till karriär. Även om det just nu inte är något som påverkar mig är det bra för mig att veta hur jag kan stötta mina vänner och förstå hur andra har det.

Så: alla, speciellt karriärssugna eller med en sådan kvinna vid din sida – läs den!

Sommarens planer klara

I januari satt jag med katalogen för Chalmers arbetsmarkadsdagar och önskade mig ett relevant sommarjobb. Det var upptakten för en vår-vinter av intensivt jobbsökande.

Sedan dess har jag besökt två arbetsmarkadsmässor, den på Chalmers och den på DTU. Jag har också sökt 29 jobb och skickat 13 spontanasökningar på totalt 37 olika företag i hela Skandinavien.

Jag har hittills fått 25 svar, varav ett var med följdfrågor, 23 var tack men nej tack och ett var Välkommen på intervju!. Efter intervjun blev det en intervju till och i sommar ska jag jobba på Volvo Cars R&D-avdelning. Relevanta arbetsuppgifter i en relevant miljö. De jag träffat hittills i arbetsgrupp och chefen verkar bra, jag hoppas att det intrycket stämmer. Jag kommer nog till stor del att spela Matlab, vilket känns bekvämt och jag hoppas kunna göra ett bra jobb.

Dessutom finns ingen handledare under industrisemestern, och jag får några veckors semester. Lyx. Så var det bara ett drogtest att klara av. Men det ska nog gå bra om de inte kollar allt för noggrant efter koffein.

Underboen är en idiot

Vår granne, han som bor under oss, han är en idiot. Som tur är är han inte hemma så ofta eftersom har har en öh, särbo eller nått, som han bor hos. Vi kanske bara ska kalla det partner? I vilket fall så har han lägenheten under oss. Det här är ett rätt gammalt hus och idioten under han röker. Gärna mycket och ungefär en gång i veckan, eller två. Då stinker det cigarettrök och vi får stänga in oss i sovrummet, där det snart blir riktigt dålig luft, för att stå ut. Hela kvällen. Han anser att han får göra vad han vill i sin lägenhet. Vi har funderat på surströmming.

Ungdomar som har ett band får veta att det kan vara riktigt svårt att få tag på replokal. Vår granne har inget problem med det efter som hans band kan repa i hans lägenhet ungefär en kväll i veckan. Då brôtar de på med förstärkare, cigarettrökning och gubbrock, och eftersom huset som sagt inte byggdes efter dagens byggnorm är det också relativt lyhört, så det är svårt att koncentrera sig på något annat så som studier, jobb, bok eller teve när de väl satt i gång. Dessutom, godingar som jag tidigare förknippat med mysiga studentorkestrar har jag nu fått förstörda. Vi har äntligen fått dem att sluta senast tio, efter ihärdiga klagomål.

Utöver denna regelbundna irritation har han även kommunicerat med oss medels vykort med sexistiska motiv och frågat om vi skulle "hem till Norge" över påsken, när vi bott här i flera år och av ovanstående anledningar haft relativt intensiv kontakt.

Nu igår hade han lyckats igen – idioten hade parkerat sin cykel i trappen utanför sin dörr, trots att det nu knappt gick att komma förbi. Det finns en anledning till att det är förbjudet att ställa sin cykel i trapphuset – det är aslitet och enda utrymningsvägen! Jag kommer inte att sakna honom när vi flyttar!

Åh, just det! Han har även bilder på sin cykel som objektifierar kvinnor. Han må vara gammal, men min respekt har han dock inte. Jävla idiot.